Chablisskolan – Domaine Raveneau – den mytiska producenten i Chablis

Många svenskar som konsumerar Chablis har nog aldrig hört talas om vinproducenten Domaine Raveneau. Men det är ännu förre som har sett buteljer därifrån. Man kan faktiskt säga att hans flaskor är värda sin vikt i guld och är unika.

Ett antal flaskor av olika årgångar av Domaine Raveneau. Notera att att vinerna får en lätt fällning efter längre lagring.
Ett antal flaskor av olika årgångar av Domaine Raveneau. Notera att att vinerna får en lätt fällning efter längre lagring.

Domaine Francoise Raveneau är en klassisk mindre familjeproducent i Chablis. Verksamheten har traderats från far till söner och mycket lite har förändrats efterhand. Vingårdarna sköts som parkanläggningarna på Buckingham Palace. Vinmarken uppgår till endast 8 hektar vilket får anses ganska litet framförallt med tanke på vinhusets berömdhet i världen. På andrahandsmarknaden är priserna höga och mycket höga för Grand Cru vinerna. En flaska från en bra årgång kan lätt betinga ett pris på 2-4 tusen koronor och då speciellt från det mest berömda läget Clos. Ni läste rätt, Bernard Raveneau har behållit faderns benämning av läget som de allra flesta i Chablis kallar Les Clos. Många refererar till Raveneau som Chablis svar på DRC i Bourgogne. DRC har sin berömda Romanee-Conti men Raveneau har sin Clos. Jag tycker inte jämförelsen är dålig alls. Båda dessa viner har subtilitet, finess och balans som främsta kännetecken och inte kraft och extrahering.

Produktionen är hantverksmässig och endast omkring 40 000 buteljer produceras per år. Betänk detta då ni dricker exempelvis en flaska Dom Perignon som görs i inte mindre än sex miljoner flaskor. Marknadsföring och skryt har aldrig varit bröderna Bernard eller Jean-Maries melodi. Bröderna är mycket tillbakadragna och ödmjuka i sin framtoning. Nej Domaine Raveneau har vunnit sin mytomspunna nimbus endast genom kvaliteten på sin Chablis. Hemligheten är kärleken till sina vingårdar. Brodern Jean-Marie är huvudansvarig för vingårdarna och han fuskar inte. Storebror Bernard basar i vinkällaren och han sparar heller inte på kvalitetsambitionerna. Så sent som för ett antal år sedan byggdes den gamla medeltida vinkällaren till. Jag har haft många sessioner i de gamla valven tillsammans med Bernard. Man provar alltid vinerna direkt från fat. Det lönar sig inte att ringa på och få till en provning utan det behöver bokas i förtid. Familjen är mycket restriktiv med att släppa in besökare. Jag hade lyckan att lära känna dem för många år sedan och får varje år tillträde för att prova den nya årgången. Det är spännande och jag brukar använda denna kunskap som basen för mina jämförelser  med de andra vinhusen jag regelbundet besöker.

På programmet finns tre olika Grand Cru viner. Clos, Valmur och Blanchot. Clos är alltid det mest slutna vinet i ungdomen med stor mineralitet och hög syra. Det tar många år för en Clos att öppna upp och ge sin fulla komplexitet till känna. Det är en Chablis som lätt tål 20-30 års lagring. Givetvis förändras vinet med lagringen och får efterhand sekundära aromer i strukturen efter så många år. Valmur med sin rökiga stil öppnar upp lite tidigare. Blanchot som har ett läge med morgonsol och en vit jordmån av framförallt kalk, är det vin som är tidigast tillgängligt av de tre Grand Cru vinerna. Blanchot har en vacker och blommig doft efter tre till fem år i buteljen men kan givetvis lagras mycket längre än så. Spara gärna din Clos minst 8-10 år innan ni drar korken. Då får man ut mer av potentialen i glaset.

Skatter för varje vinkällare.
Skatter för varje vinkällare.

Vinhuset Raveneau disponerar vinmark på fem olika Premier Cru lägen. Montee de Tonnerre som är det mest kända med sin kraftfullhet och höga syra är mest känt. Vidare har man Mont-Mains, Foret, Butteaux och Vaillons. Alla dessa olika lägen är av yppersta klass. Det är svårt att rangordna dem sinsemellan. Din personliga smak får avgöra vilken du tycker är bäst. Bli inte förvirrade av stavningen på etiketten. Det finns inga regler för hur de olika lägena exakt skall stavas utan många går tillbaka till medeltida benämningar vilka varierar en hel del i stavningen. Jämför detta någon gång om ni ser flera viner från olika producenter bredvid varandra. Under de senaste åren har även en Chablis Village börjat produceras. Den första årgången producerades för fyra år sedan.

Vinifikationen är mycket traditionell och hanteringen varsam. Ekfatshanteringen är mycket mild och Bernard undviker att få för mycket aromer av ny ek i vinerna. Vinerna lagras tolv månader på upp till tio år gamla fat som bytts ut i ett rullande schema. Vad är det för speciellt med vinerna då? Ja det kan man fråga sig. Bedömning av vin är ju som bekant inte en vetenskap. Men jag tror att den stora hemligheten bakom kvalitetsupplevelsen är finess och balans. Vinerna är inte överdrivet koncentrerade men de har ett fint djup i både doft och smak som överraskar. Avslutet är långt men det som oftast slår mig är balansen och subtiliteten i eftersmaken. Jag har aldrig känt att vinerna är klumpiga eller ofräscha någon gång. Årgång 2003 med sin överraskande värme och torka för vinproducenterna kunde bröderna hantera föredömligt. Det är imponerande att prova Raveneaus viner från besvärliga årgångar. Det är där klassen visas i vinmakningen tycker jag. Ser ni en flaska så köp den. Den blir aldrig billigare och utbudet är minimalt. I Sverige får Johan Lidby Vinhandel in en lite rännil av flaskor varje år. Den som är i Stockholm kan gå till Sturehof vid Stureplan, de har ett mindre antal flaskor i sin källare.

I samband med att min bok ”Möten med Chablis” publicerades 2005 anordnade jag en blindprovning av de bästa vinerna från Chablis. I juryn ingick storheter som sommeliervärldsmästare Andreas Larsson, Master of Wine Ulf Sjödin mfl. Givetvis vann Domaine Raveneau med sin Clos från det fantastiska årgången 2002.

Fler artiklar från Anders Levander