Vinlandet Brasilien

De flesta kopplar samman Brasilien med samba, karneval och fotboll, men det är också ett förhållandevis stort och ett förhållandevis gammalt vinland.

De första vinodlingarna planterades av Martim Afonso de Souza redan 1532 i Captaincy of São Vicente, i den sydöstra delen av Brasilien. Just detta försök gick dock inte så bra, klimatet och jordmånen var inte passande för vin. Lite bättre gick det 1550-talet då de första vinerna producerades vid kusten på de flackare platåerna.

Brasiliens moderna vinhistoria börjar dock på 1870-talet med hjälp av italienska immigranter. Idag är Brasilien det femte största vinlandet på den södra halvan av jordklotet.

Vinregionerna återfinns i den nordöstra och sydöstra delen av landet. Det finns sex vinregioner och ungefär 90000 hektar med vinodlingar, på ca 10000 av dessa odlas druvor för kvalitetsvin. Majoriteten av dessa hör till cirka 150 producenter men det finns också ett 1000-tal småodlare som har någon eller par hektar av vinodlingar, främst för egen eller lokal produktion.

Annons:

Vinregioner i Brasilien

Vale do São Francisco

Vale do São Francisco i delstaten Bahia är det nordligaste vinområdet i Brasilien. Klimatet är relativt torrt och tropiskt och ligger strax söder om ekvatorn. Här kan man skörda sina vingårdar två gånger om året. Detta är möjligt på grund av klimatet men kräver också att man bevattnar vingårdarna. Värmen ger viner med mycket sötma, mycket frukt och mycket alkohol. Man odlar såväl blåa som gröna druvor.

Bland de gröna druvorna är viner på muscat vanligast men man odlar också chardonnay, chenin blanc och malvasia. På muscat gör man ofta mousserande viner. Bland de blåa druvorna hittar man alicante bouschet, syrah, tempranillo, touriga nacional och cabernet sauvignon.

Majoriteten av druvorna producerar relativt enkla viner. De är kanske mest intressanta ur perspektivet att de odlas så nära ekvatorn.

Planalto Catarinense

Planalto Catarinense i delstaten Santa Catarina är den nordligaste av de fem sydliga vinregionerna. Här ligger vingårdarna förhållandevis högt på omkring 900 till 1400 meter över havet och man kan nästan prata om ”cold climate” viner, åtminstone i relation till övriga Brasilien. Jordmån betsår av lerjordar med inslag av basalt. Klimatet är fuktigt och relativt svalt och vindigt. Detta gör att man har en relativt sen skörd, i slutet av mars och under april månad.

Det finns tre delområden som står ut São Joaquim, Campos Novos och Caçador. Många pekar ut dessa som de områden som kanske har bäst förutsättningar i Brazilien.

Förutom vanligt vin och mousserande vin finns här också några som gör icewine och här finns det också flera ekologiska och biodynamiska vinproducenter.

Bland druvorna finner man pinot noir och sauvignon blanc, chardonnay, muscat, cabernet sauvignon och merlot. Områdets svalare klimat gör sig särskilt bra för vita och mousserande viner.

I Brasiliens sydligaste delstat Rio Grande do Sul hittar vi fyra vinregioner:

Campos de Cima da Serra

Campos de Cima da Serra är den nordligaste av de fyra södra vinområdena. Klimatet är förhållandevis svalt och blåsigt och vingårdarna ligger förhållandevis högt, ca 750-1000 meter över havet. Tidigare odlade förhållandevis många olika hybriddruvor. Detta har dock förändrats under de senaste åren.

Druvor som odlas är moscat, chardonnay, riesling italico (welschriesling), ancellotta, cabernet sauvignon, merlot, cabernet franc, tannat och pinot noir. Den sistnämnda främst för mousserande vin.

Hybriddruvor och amerikanska druvor som fortfarande är relativt vanliga är isabella, bordo, niagara och concord

Serra Gaúcha

Serra Gaúcha är den enskilt största vinregionen, åtminstone sett till produktion, här görs mer än 85% av allt vin i Brasilien och det har varit vinmaknings-hjärtat allt sedan 1870-talet och framåt. Klimatet är milt och jordmånen består av lerjordar med inslag av basalt. Vingårdarna ligger på 400-800 meter över havet.

Det finns fyra områden i Brasilien som är klassificerade som antingen DO (oenomination of origin) eller IO (indication of origin), alla fyra återfinns här: Vale dos Vinhedos DO, Pinto Bandeira IO, Altos Montes IO och Monte Belo IO.

Man gör framförallt rött vin och mousserande viner. Vinerna görs bland annat på druvorna ancellotta, cabernet sauvignon, merlot, cabernet franc och tannat. Man gör också en hel del mousserande vin på bland annat  pinot noir, chardonnay, glera och muscat.

Campanha

Campanha är det område som längst till sydväst och detta är ett av de äldsta vinområdena i Brasilien. Det ligger nästan på gränsen mot Uruguay och Argentina. Landskapet utgörs av kullar och flacka platåer och är kanske bättre känt som pampas. Vingårdarna ligger i regel på höjder om ca 200-300 meter över havet. Klimatet ger varma dagar och kalla nätter och jordmånen är förhållandevis sandig med inslag av kalk och granit vilket ofta ger viner med fina mineraltoner.

De flesta vingårdarna ligger kring städerna Santana do Livramento och Pinheiro Machado.

Vinerna är ofta mjuka, fruktiga och med fin mineralitet (sälta). Vanliga druvor är cabernet sauvignon, tannat och chardonnay.

Serra do Sudeste

Serra do Sudeste ligger nästan lika långt söderut men mer åt öster. Man började odla vin här på 1970-talet. Klimatet är lite jämnare och geografin flackare än i de övriga regionerna.  Jordmånen liknar annars den i Campanha med sandiga jordar med inslag av kalk och granit. Än så länge finns det förhållandevis få vinerier i området, druvorna fraktas istället till andra delar av delstaten för att bli vin, detta är något som dock börjat förändras sig de senaste 10-15 åren.

Bland druvorna lyfts merlot, cabernet sauvignon och cabernet franc fram.

Druvor i Brasilien

Utan de ca 90000 hektar av vinodlingar används ungefär 10000 hektar till kvalitetsvin, övriga tillverkar viner för den lokala marknaden, till sprittillverkning eller som bordsdruvor och russin.

När det kommer till kvalitetsvin är de mest odlade gröna druvorna: chardonnay (800+ hektar), moscato bianco (630+ hektar) och riesling italico (welshrielsing) (ca 270 hektar) och de mest odlade blåa druvorna: cabernet sauvignon (1300+ hektar), merlot (ca 900 hektar) och tannat (340+ hektar).

Man odlar också ca 300 hektar pinot noir som främst används till mousserande vin.

Magnus Reuterdahl 2016-02-24

Läs mer

Fler artiklar från Magnus Reuterdahl