Vinlandet Bosnien-Hercegovina

Bosnien-Hercegovina är ett land på Balkanhalvön. Halvön avgränsas av Adriatiska havet i väster, Joniska havet i sydväst, Medelhavet i söder, Egeiska havet, Dardanellerna, Marmarasjön och Bosporen i sydöst samt Svarta havet i öster. På Balkanhalvön finner vi länder som Albanien, Kosovo, Bosnien-Hercegovina, Grekland, Makedonien, Montenegro och Bulgarien. Till Balkanhalvön tillhör också delar av Kroatien, Turkiet, Serbien, Slovenien och Rumänien. Det är med andra ord en del av Europa där vi kan anta att några av de äldsta spåren av vinodling finns.

Bosnien-Hercegovina var en av de sex federationerna som utgjorde Jugoslavien och blev ett eget land 1992, därefter pågick Balkankriget fram till 1995. Perioden som en del av Jugoslavien och det påföljande kriget samt tidigare krig har påverkat landskapen mycket. Det är dock ett gammalt vinområde med rötterna tillbaka Illyrien årtusendena före Kristus. Förutom kring och planekonomi har vinmakningen påverkades av Österrike och Ungern och på senare år kanske mer av grannländerna och till viss del av turismen i området.

Man kan tala om två huvudregioner – Norra Bosnien och Hercegovina. De vanligaste inhemska druvorna är blatina och žilavka. När det kommer till kvantitet är det inte av de större vinländerna på Balkan. Idag finns mellan 1200-1500 hektar med vingårdar, där de flesta återfinns i de lägre områdena mellan den Adriatiska kusten och Mostar kring städerna Dubrava och Brotnjo i Hercegovina.

För några år sedan började man satsa på vinturism och skapade Hercegovina Wine route. Detta är ett bra sätt att upptäcka Bosnien-Herzegovina ur ett gastronomiskt perspektiv med fokus på vinet, åtminstone de vinproducerande delarna.

Annons:

Druvor Bosnien-Hercegovina

De två vanligaste inhemska druvorna i Bosnien-Hercegovina är den blåa druvan blatina och den gröna druvan žilavka.

Blatina odlas främst kring Mostar vid städerna Citluk, Medugorje, Ljubuški och Capljina. Det är inte alltid blatina bär frukt och om den inte gör det då kallas den praznobacva (den tomma tunnan). Druvan ger vin med relativt låg alkoholhalt med mörkröd färg. Smaken är ofta kryddig med peppartoner och en hint av kaffe. Det är vanligt att den odlas tillsammans med andra druvor då den är bra för pollineringen av dessa.

Žilavka är en grön druva som också främst odlas i kring Mostar i Hercegovina. Vinerna får ofta en såväl nötig smak som doft. Druvan har förhållandevis ljust skinn och vinet från dem kan uppnå en relativt hög alkohol och syra. Dessa egenskaper gör att man också använder druvan till att göra brandy samt en vit druvsprit, lik grappa, som kallas ioza.

Andra druvor som odlas är t ex kambuša (alicante bouschet), cabernet sauvignon, merlot, vranac, trnjak, sauvignon blanc, traminer och chardonnay.

Magnus Reuterdahl 2016-02-10

Läs mer

Fler artiklar från Magnus Reuterdahl