Vinlandet Belgien

För många är Belgien mer sammankopplat med öl, kanske främst trappistöl, än med vin. Man har dock gjort vin i Belgien under lång tid.

Det finns de som hävdar att man gjort vin ända sedan romartiden. Detta är dock omdebatterat och många menar att det är först på medeltiden som man börjar odla vin i Belgien. Vinproduktionen har dock sannolikt aldrig varit särskilt stor och kan främst kopplas till några slott och kloster. Under 15- och 1600-talen försvinner merparten av vinproduktionen då man hade en kallare period som brukar kallas för den lilla istiden. Samtidigt konkurrerades många vinodlingar ut av veteodlingar och med den nya produkten, från nya världen, potatisen. Det sägs att de fåtal vinodlingar som överlevde sedan förstördes på order av Napoleon.

Belgiens moderna vinhistoria börjar den 8 februari 1833. Det nya belgiska kungahuset låter då besluta att återuppväcka vinodlingarna, dock blev det i en förhållandevis liten skala i jämförelse med hur det såg ut ett par hundra år tidigare. Under 1900-talets senare hälft får vinodlingarna ett uppsving mycket tack vare Jean Belfroid. Han planterade vingårdar i Haspengouw och visadse möjligheterna. Detta lockade fler och senare anlades vinodlingar ibland annat Hageland och Walloon i just Haspengouw och andra i Dutch South-Limburg, Genoels-Elderen i Riemst och kring Maastricht med mera.

Vid sidan av frilandsdruvor odlas också en del druvor i växthus, främst chasselas och muscat. Några av dessa växthusodlare finns kring Overijse.

Man har mer än 100 hektar med vingårdar och mer 100 vinodlare. Jag har dock inte hittat några mer aktuella siffror än 2010 och sedan dess verkar det som att såväl arealen som antalet vinodlare ökat.

Annons:

Vinregioner i Belgien

Idag finns det flera områden som har AOC-status. Man brukar dela in dem i två huvudområden, de flamländska och vallonska. I Belgien använder man också termen Gecontroleerde oorsprongsbenaming, istället för AOC.

Det finns fyra AOC-områden för vanligt vin och två för mousserande vin.

I den flamländska delen finns det fyra AOC-klassade områden: Hageland (Hagelandse Wijn) (1997), Haspengouw (Haspengouwse Wijn) (2000) och Heuvelland (2005) samt Vlaamse mousserende kwaliteitswijn (2008) för mousserande vin.

I den vallonska delen finns det två AOC-klassade områden: Côtes de Sambre et Meuse (2004) för vanligt vin och Crémant de Wallonie et vin mousseux de qualité d’appellation d’origine contrôlé (2008) för mousserande vin.

Man har också två typer av Vin de pays (lantvin): Vlaamse landwijn (2005) och Vins de pays des jardins de Wallonie (2004).

Vanliga druvor i Belgien

Man odlar främst gröna druvor och gör mest vita viner samt en del mousserande vin. Bland de druvor som man odlar finns såväl vanliga vindruvor som hybriddruvor:

Gröna druvor: auxerrois, bacchus, bronner, chardonnay, chasselas, chenin, johanniter, kerner, madeleine angevine, merzling, muscat, müller-thurgau, optima, ortega, pinot blanc pinot gris, riesling, seibel, sieger, siegerrebe, traminer och würzer.

Blå druvor: dornfelder, gamay, limberger (blaufränkisch), merlot, muscat bleu, pinot meunier, pinot noir, pinot noir précoce och regent.

Jag har bara provat ett 10-tal belgiska viner, bland annat den pinot noir som syns på bilden nedan, ett par vita viner på chardonnay och några mousserande viner. De är definitivt väl värda att prova, särskilt de mousserande, om man inte är sugen på öl när man är i Belgien.

Magnus Reuterdahl, 2016-01-27

Läs mer

Fler artiklar från Magnus Reuterdahl