Vinlandet Australien

 

 

Av ”Vinbonden” Vincent Arrhenius, uppdaterad 2015-10-25 av Magnus Reuterdahl

Australien är ett av de stora vinländerna när vi ser till vinproduktion och vinexport. 2010 var man världens fjärde största vinexportör och exporterade omkring 773 miljoner liter vin. Australien är ett land med flera olika klimatzoner och stora geografiska skillnader vilket gör att man kan producera flera stilar av viner. Man producerar vin i åtminstone sex av sju delstater, hur det ser ut i Northern Territory för tillfället är lite osäkert men det har funnits åtminstone ett par producenter där. Mest vin produceras dock i de sydöstra delstaterna: New South Wales, Victoria och South Australia. Totalt odlas mer än 100 olika druvor i Australien och man gör viner i princip alla stilar och prisklasser. Börjar man leta hittar man lite av varje såsom orange vin, viner gjorda på hybriddruvor och till och med en variant av eiswein.

Följ med och upplev såväl spännande som fantastiska viner!

Annons:

När började man odla vin i Australien?

Australien har en relativt lång vinhistoria för att tillhöra den grupp av vinländer vilka ofta benämns som nya världen.

1788 introducerades de första vinstockarna i landet och de första odlingarna växte fram i Sydney Cove på Australiens östkust. Phillip Schaffer var Australiens förste riktiga vinproducent.

Inledningsvis hade man stora problem med värmen och luftfuktigheten men efterhand hittade man druvor som fungerade bättre och platser som var bättre lämpade för vin. Några av dessa var Parramatta (1805) och Camden (1820). Andra pionjärer var Gregory Blaxland, William Macarthur och James Busby.

James Busby är kanske den som betydde mest för den tidiga utvecklingen av vin i Australien. Han reste till Europa och tog med en stor mängd sticklingar tillbaka. Dessa lät han plantera i Sydney och i Hunter Valley. Fortfarande kan många vingårdars vinstockar spåras tillbaka till dessa plantor. Det är också Hunter Valley som blev den första kommersiellt framgångsrika vinregionen. Ett av de äldsta vinerierna Wyndham Estate startade sin verksamhet där redan 1828 och de finns fortfarande kvar och deras viner finns också i Sverige – vill du prova ett historisk vineri har du chansen!

Kring 1850 fanns vinodlingar etablerade i de flesta av de australiska delstaterna och tjugo år senare uppgick landets vinproduktion till 8,7 miljoner liter. 1854 börjar man exportera vin, bland annat till Storbritannien. Intressant nog får man ganska snart problem med phylloxera (vinlusen) som också påverkade stora delar av Europa. 1877 drabbades vingårdar i Victoria, South Australia och det främst här den påverkat odlingarna. På många andra ställen finns fortfarande gamla vingårdar där vinstockarna står på sina ursprungliga rötter.

På 1920- och 30-talen gick produktion alltmer mot starkvin och 1927-39 importerade England mer australiskt vin än franskt.

Det moderna vinlandet Australien

För det moderna vinlandet Australien är Max Schubert ett av de viktigaste namnen. Han var en av Penfolds vinmakare. Under slutet av 1940-talet åker till Europa och låter sig inspireras av sina besök i bland annat Bordeaux och Bourgogne. Detta var startskottet för en modern vinklassiker – Penfolds Grange. När han kom hem ville han skapa viner av samma kvalitet han provat i Bordeaux och Bourgogne. Det första vinet med detta signum var  som presenterades ett par år senare, 1951.

Penfolds 2011 Grange Bin95 (800x320)

Man kan se detta som det symboliska startskottet för det moderna Australien och med detta återgår man till att göra mer vanliga, icke spritförstärkta viner igen.

Under 1950-talet var Barossa Australiens största vindistrikt och delstaten South Australia stod för omkring 70 procent av landets totala vinproduktion. Moderniseringen i en större skala sker under 1960- och 1970-talen då Australien börjar att urbaniserades. Under samma period börjar också kvinnorna att arbeta utanför hemmen i högre grad. Dessa två samhällsförändringar ledde till brist på skördearbetare och en därigenom en mekanisering och industralisering av vinindustrin. Samtidigt blev vita viner mer populära och den inhemska konsumtionen ökade.

Från 1980-talet och framåt upplevde den australiska vinindustrin en stadigt växande export och ”sunshine in a bottle” blev ett begrepp.

På 1990-talet skrev Australien ett handelsavtal med EU och skapade den mycket ambitiösa 30-årsplanen kalalde Strategy 2025. Denna  lanserades i syfte att göra vinlandet Australien till en av de riktigt stora aktörerna på exportmarknaden och det blev man.

En annan del man arbetade med var att underlätta för vinexporten, bland annat genom att uppdatera lagstiftningen kring såväl vinmakning som export och försäljning. Man reglerade exporten, styrde upp vinernas kvalitet och etikettering samt skapade ett nationellt appellationssystem.

Australienska etiketter

Australiska viner är, precis som i många andra vinproducerande länder i nya världen, inte klassificerade enligt kvalitetsnivåer. Etiketterna anger istället information om vilka druvor som finns i vinet, vilken typ av vin det är, alkoholhalt, volym, namn och adress till producenten, eventuella allergener och var vinet gjorts, så kallade Geographical Indications (GI). Om ett vin har en GI klassifikation måste det uppfylla minst 85% av etiketten berättar. Det vill säga om man skriver single vintage, anger druvor eller region, måste vinet uppfylla minst 85% av detta. Till exempel måste det innehålla minst 85 % shiraz om shiraz anges som druva på flaskan.

Geografi, zoner, regioner och underregioner, Australien

De australiska vinområdena delas in efter tre huvudtyper: zoner, regioner och underregioner.

Zoner kan innefatta flera regioner och till och med flera delstater. Dessa olika zoner, områden och regioner regleras genom lagstiftning. Ett exempel på flerregionszon är Barossa  som består av Barossa Valley och Eden Valley. Ett exempel på en flerstatszon är South Eastern Australia som omfattar New South Wales, Victoria och Tasmanien samt delar av South Australia och Queensland.

Regioner är sammanhängande områden som utgörs av minst fem oberoende vingårdar som har minst fem hektar vardera och som producerar minst 500 ton druvor per år.

Underregioner har samma kvantitativa krav som regioner men måste vara än mer homogena.

Under 2012-13 producerades 1’219’079’000 liter vin i Australien. 54% av detta var rött vin eller rosévin, 46% var vitt vin. Man producerade också en mindre mängd fortifierat vin, detta understiger dock 1 % av den totala produktionen.

Det görs eller har gjorts vin i Northern territory, främst fortifierade viner, i den senaste statistiken anges dock antalet vinerier som 0 och produktionen som 0 liter, huruvida detta beror på att vinerierna lagt ned eller inte sålt den aktuella årgången är lite osäkert. Området fick dock GI-status 1994.

2012 fanns det i Australien 148’509 hektar med vingårdar uppdelat på 94’809 hektar för blå druvor och 57171 för gröna druvor. Jämför man med 2006 kan man se en minskning av antalet hektar från 168’791 hektar och det är främst odlingarna av gröna druvor som minskat, med drygt 13’000 hektar. Om detta är tillfälligt eller om det är påbörjan på en tendens är ännu för tidigt att säga. Man ska dock också komma ihåg att flera stora australienska producenter också äger stora egendomar i Kina. Möjligen kommer man flytta över viss produktion dit i framtiden.

Vindruvsproduktion per delstat (2012-2013)/antal vinproducenter

  1. South Australia 45 % (703)

  2. New South Wales 28,6 % (469)

  3. Victoria 19,3 % (745)

  4. Western Australia < 1% (366)

  5. Queensland <1 % (85)

  6. Tasmanien <1 % (113)

  7. Northern Territory 0% (0?)

Läs mer om delstaterna, zonerna och regionerna genom att klicka på delstatsnamnen ovan (dessa sidor är under produktion och kommer ligga uppe inom kort, ännu så länge finns New South Wales, South Australia, Victoria och Western Australia).

Klimat och jordmåner

Australien är ett stort land, 17 gånger större än Sverige och vingårdarna i Australien är planterade på väldigt varierande jordmånstyper och höjder över havet, även klimatet är högst varierande, från tropiskt i norr till riktigt svala klimat på högre höjd. Detta är några av de faktorer som påverkar druvorna mest här. I många fall har man inte velat tala om terrior i australien men om man provar viner från vissa regioner så finns det stora skillnader som bör kunna föras till just detta.

Trenden de senaste decennierna har varit att nyplanteringar framför allt etablerats i svalare klimat. Cool climate wine har blivit något av ett begrepp. De svala klimaten hittar man långt söderut, nära kusten och på hög höjd. Det är också klimatet som i hög grad styr vilka druvsorter som planteras i olika vinområden.

Druvsorter

Det finns över hundra olika druvsorter i Australien. Blå druvor stod 2012 för 54 procent av den totala skörden och gröna druvor för 46 procent.

Shiraz är den vanligaste druvan och står för omkring en fjärdedel av den totala produktionen i ton räknat och knappt 30% om man ser till antalet hektar. De tre druvsorterna shiraz, chardonnay och cabernet sauvignon står tillsammans för hela 60 procent av vinproduktionen. Den största gröna druvan är chardonnay.

De mest odlade druvsorterna kommer från Frankrike men det finns även mindre volymer av tyska, italienska och spanska druvsorter såsom riesling (2 %), sangiovese (0,2 %) och tempranillo (0,2 %).

Mest planterade druvsorter i hektar (2012)

  1. Shiraz 42 012 ha (28,3 %)

  2. Cabernet sauvignon 25 879 ha (17,4 %)

  3. Chardonnay 25 491 ha (17,2 %)

  4. Merlot 9 286 ha (6,3 %)

  5. Sauvignon blanc 6 927 ha (4,7%)

Även om de stora druvorna är vanligt förekommande i stora delar av vinvärlden så har Australien sitt egent uttryck på många av dessa druvor. Det är ockås intressant att prova viner på mer udda druvor. Många viner du hittar i Sverige från Australien är ganska enkla, fruktiga och relativt alkholstarka men det finns många personliga viner i andra stilar att upptäcka om du vill ta det steget – gör det!

Läs mer

Fler artiklar från Fredrik Schelin