Vinlandet Albanien

Annons:

Albanien är ett litet land med en kustremsa mot det Adriatiska havet på det som brukar kallas för Balkanhalvön. Det är ett land som under historien varit en del av den tidiga vinutvecklingen i Europa. Dess vinkultur har därefter påverkats kraftigt av att de var en del av det Ottomanska riket under nästan 500 år. Under denna period försvann mycket av vinkulturen. Därefter blomstrade vingårdarna och vinindustrin under en period tills man hamnade bakom järnridån, då mycket av den vitikultur som hade byggts upp bröts ned och blev offer för planekonomin.

Man delar vanligen upp Albanien i fyra regioner:

Kustslätten eller de västra slätterna som ligger kring städerna Tirana, Durresi, Shkodra, Lezha, Lushnja, Fier, Vlora, och Delvina. De flesta vingårdarna ligger på flack slätterna på på 10 till 300 meter över havet

Den centrala kulliga regionen ligger kring Elbasan, Kruje, Gramsh, Berat, Prmet, Librazhd och Mirdita. Vingårdarna ligger på sluttningarna och i dalgångarna på 300-600 meter över havet.

Det östliga bergiga regionen ligger kring städerna Pogradec, Korca, Leskovic och Peshkopi. Vingårdarna ligger lite högre på 600-800 meter över havet.

Bergstrakterna i inlandet vid bergskedjorna Pindus och Prokletije som också kallas de Albanska alperna. Vingårdarna ligger på höjder upp mot 1000 meter över havet..

Tittar man bakåt var Albanien kända för sina relativt söta viner men också för ett antal inhemska druvor. Idag är det fler och fler som arbetar för att höja kvaliteten och det finns de som nått långt i den strävan. Man har bland annat nått framgångar med inhemska druvor som debina, mereshnik och serine kombinerat med mer internationellt kända druvor som riesling och furmint. Andra inhemska druvor som odlas är kallmet, mjaltez, shesh och vlosh. Shesh är en av de mest odlade inhemska druvorna och står för mellan 20-30% av den totala produktionen.

De områden som brukar hållas fram som de bästa är de kring städerna Berat, Korca, Tirana, Durresi samt områdena mellan Lezha och Shkodra.

Magnus Reuterdahl 2015-11-30

Läs mer

Fler artiklar från Magnus Reuterdahl