Kärt barn har många namn! Känner du till druvan Jakot?

Det finns många kontroverser inom vin, ett är när namn indikerar en särskild region eller skulle kunna misstas för regionstypiska viner.

Det mest kända exemplet är kanske Champagne. Alla mousserande viner från distriktet Champagne framställda enligt méthode champenoise som får lov att kallas champagne, eftersom detta är en skyddad ursprungsbeteckning men alla mousserande viner är inte Champagne. På mousserade viner gjorda utanför champagne får inte heller termen méthode champenoise användas, då det skulle kunna missförstås som att vinet kommer från Champagne, istället får man skriva méthode traditionnelle.

Detta är dock inte det enda fallet av ursprungsbeteckningar på vin. Ett problem är druvor med namn som syftar på en specifik region. Det här är historien om druvan tokai friulano eller rättare sagt om druvan som en gång hette tokaj friulano.

På 1990-talet började företrädare för den ungerska vinregionen Tokaj en juridisk kamp för att namnet Tokaj endast skulle få stå på etiketter på viner från detta område. 1995 fastslog Europadomstolen att man hade rätt. Det tog dock tid innan det implementerades fullt ut men från och med 2007 slog det igenom fullt ut.

Vingård i Isonzo, Vie di Romans
Vingård i Isonzo, Italien. Vie di Romans.

Detta påverkade bland annat druvan tokaj fruliano och druvan tokaj pinot gris. Vad det gäller den första av dessa druvor uppstod ett nytt problem då namnet fruliano syftar på det norditalienska vinområdet Fruili men druvan är också vanlig Slovenien. I Fruili har man helt enkelt strukit namnet Tokaj och kallar druvan för fruliano. medan man i Slovenien kallat den för flera olika namn. Vanligast har namnet Sauvignonasse varit. Långsamt har dock ett namn kommit att bli mer populärt i Slovenien: jakot, dvs tokaj baklänges.

Brda i Slovenien
Brda i Slovenien

Druvan tros ursprungligen komma från Frankrike men har funnits i Italien/Österrike/Slovenien i flera hundra år. Namnet tocai har också använts här i flera hundra år. Det finns dock de som tror att de äldre benämningarna eventuellt refererar till den ungerska druvan furmint, som odlas i just Tokaj, Ungern, och att denna under en period ska ha varit populär i Fruili.

Collio

I förra veckan besökte jag områdena Colli Orientale, Collio och Isonzo i Italien samt Brda i Slovenien. Jag besökte också den slovenska delen av Istra (Istria) samt och Vipava-dalen i Slovenien, där dominerar dock andra druvor, jag återkommer till dessa i en annan artikel. En av de druvor som imponerade mest är just druvan friulano/jakot.

Druvan ger friska viner med inslag av citrusfrukter, mandel, mineralitet som inte sällan drar åt sälta och en fin beska i avslutet. Det finns ofta också lite vita eller gula blommor, stenfrukter och lätta aromatiska inslag och ibland inslag av exotisk frukt. Gillar du vita fräscha viner med en bra dos syra är detta en druva och områden du bör börja intressera dig för, omgående. Jag är så där härligt nykär!

Det tragiska är dock att på bolaget hittar du inte mycket gjort på denna druva! Inget från Slovenien (inget vitt vin alls!) och fyra viner från Fruili, varav ett utgått. De som just nu finns är Ronc Sordi 2012, Guerra Albano och en cuvée från Bordo del Tiglio.

Av erfarenhet vet jag dock att det finns en del att hitta på restauranger och i vinbarer.

Några producenter att hålla ögonen efter när det kommer till friulano/jatok!

Från Colli Orientale provande vi tre gjorda på 100% friulano från producenterna Dorigo, Rodaro och Bastianich och en cuvée på 70% friulano och 30% ribolla gialla från producenten Le Due Terre.

Alla fyra är riktigt bra viner och är väl värda att hålla ögonen efter. Dorigo och Rodaro’s är rena och fräscha, Bastianich’s lite fruktigare och med lite mer kropp, här har man torkat 10 % av druvorna några dagar och Le Due Terra är lite kryddigare och har lite djupare toner.

Från Isonzo provande vi ett antal viner varav två friulano som var riktigt bra, ett från producenten Borgosan Daniele och ett från producenten Luisa. Isonzo som område skiljer sig från de övriga vi besökte så detta är mycket flackare, man skulle kunna säga platt. Jag har druckit för få för att säga exakt hur detta påverkar vinerna men bägge dessa är lite fruktigare och blommigare men har fortfarande bra syra och elegans och givetvis den där lilla beskan i avslutet.

I staden Cormòns i Collio finns en utmärkt vinbar om du vill prova viner från området, Enoteca di Cromons. Just här provade vi just viner från Collio. Tre friulano-viner stod ut lite extra, de från Carlo di Pradis, Raccaro och Toros samt det oranga vinet från Radikon.

Brda, dvs Collio på den slovenska sidan, är ett riktigt intressant område med massor med bra och intressanta viner, druvorna är ungefär desamma som i Collio. Även här finns en utmärkt vinbar om man vill prova vin från regionen, Vinoteka Brda i Dobrovo. Vi provade massor med intressant vin här, allra bäst var kanske producenten Marjan Simčič men han hade inte med någon jatok. Bland jakot/sauvignonasse vinerna stod fyra ut. Čarga, Šibau, Mavrič och Ščurek, de tre första presenterade viner gjorda på 100 % jakot medans den sistnämnda hade med en cuvée.

Det kommer komma ett par inlägg intill från den här resan framöver, ett om en annan druva ribolla gialla/rebula, samt en om Vipava-dalen och den slovenska delen av Istra.

Magnus Reuterdahl

Läs mer

Fler artiklar från Magnus Reuterdahl