Ekologiskt vin – vad är det?

För många, inklusive mig, låter ekologiskt, organiskt, biodynamiskt eller naturligt vin bättre än konventionellt eller industriellt vin. Ingen vill väl ha gifter i sitt i vin, viner med en massa tillsatser eller gjorda i en industriell miljö? De flesta vill att vingårdarna ska bedrivas på ett hållbart sätt och se så där underbara ut som de gör på bilder från pittoreska miljöer. Man vill se små familjedrivna vingårdar där tiden har sin gilla gång.

Quinta do Popa (18) (600x399)

Men vet du vad det är du faktiskt köper, vad som är i flaskan? Får du det du verkligen vill ha och vill du betala vad det faktiskt kostar?

För att parafrasera Mikael Wiehe:

Är det verkligen ekologiskt vin, vi vill ha
till varje tänkbart pris
Är vi alldeles säkra på det
att det värsta av allt är industriellt vin?

Under januari månad kommer DinVinguide.se att fokusera på ekologiska , biodynamiska, naturliga och hållbara viner med mera. Vi kommer testa viner, rekommendera viner och göra djupdykningar rörande några producenter och metoder.

Denna artikeln är ganska lång och i vissa delar lite teknisk, tanken är att ge en bakgrund och förståelse rörande vad ekologiskt vin är och hur det skiljer sig från konventionellt vin.

Vad ekologiskt vin är – är det bara en sak?

Ett första problem man står inför är vad är det jag vill ha? Vad är det som är viktigt för mig? Är det att druvorna och vinstockarna inte besprutats med herbicider, fungicider eller pesticider, är det att det inte finns några eller få tillsatser i vinet, är det att det är hållbart tillverkat, att det är gjort under goda arbetsvillkor, att det smakar som jag förväntar mig, att det är felfritt?

Olika märkningar/certifieringar betyder olika saker och uppfyller olika krav, de säger dock inget om hur vinet smakar. Vid sidan av certifieringen betyder priset en hel del – ett billigt certifierat vin kommer att uppfylla något av kraven ovan men kan knappast alla och sannolikt inte mer än de basala. Man får vad man betalar för!

När det kommer till vad som är ett moraliskt korrekt pris på ett vin rekommenderar jag Lars Torstensson blogginlägg: Vinets moraliska pris: gör du rätt för dig? (läs den här)

Vilket pris som är moraliskt korrekt beror givetvis på vad du har för krav på det, men som Lars skriver: en del tror att ett billigt vin blir mer moraliskt korrekt bara för att det är certifierat ekologiskt eller Fairtrade – detta är dock en sanning med modifikation som jag dock inte kommer ta upp närmare i denna artikel.

Annons:

Vad är skillnaden mellan ekologiskt, organiskt och biologiskt vin?

Detta är inte fullt så enkelt som man skulle önska, det finns en djungel av certifieringar, märkningar och benämningar såsom engelskans organic, franskans biologique och tyskans biowein med flera. Dessa översätts ofta lite slarvigt med ekologiskt rakt över, det stämmer ofta till del men inte alltid fullt ut.

Med ekologiskt avses mat/dryck som gjort på ekologiska råvaror, det vill säga som görs på produkter från ekologiska odlingar, där olika typer av bekämpningsmedel såsom herbicider (växter), fungicider (svampar), pesticider (insekter) och vissa typer av konstgödsel inte får används. Normalt får man inte heller använda GMO-grödor. Man får dock bespruta plantor med t ex kopparsulfat och släckt kalk eller svavel eller med olika ekologiskt godkända blandningar. Det finns också nationella skillnader på kraven, vissa ställer till exempel krav på såväl vinodlingen som på vilka jästsorter som får användas, hur skörden ska göras och hur vinet ska lagras med mera.

En vanlig märkningen för ekologisk mat i Sverige är KRAV-märkning. Denna innefattar också vissa grundläggande sociala krav såsom förbud för barnarbete med mera. KRAV:s regler är ofta striktare än vissa nationella certifieringar inom EU.

På Systembolaget gäller följande för att ett vin ska märkas ut i hyllan med Systembolagets gröna ekologiskt-märke:

  • Det måste ha en certifiering från en oberoende organisation som kontrollerar att vinet uppfyller EU:s regler för ekologisk odling och ekologiskt vin (EU-förordning 203/2012). För att få detta ska druvorna vara ekologiskt odlade, utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel samt från och med viner från 2012 och senare finns det 45 tillåtna tillsatser och processhjälpmedel att jämföra med 63 vid konventionell vinproduktion. Gränsvärdet för hur mycket svaveldioxid som får används som konserveringsmedel är också lägre; 100 mg istället för 150 mg för rött vin och 150 mg i vitt och rosévin jämfört med 200 mg i konventionella viner.

Systembolaget godkänner med andra ord flera olika certifieringar. Här måste du som kund sätta dig in i vad dessa betyder i praktiken. Några av dessa certifieringar är: KRAV (Sverige), AIAB och ICEA (Italien), Argencert, (Argentina), BioGro (Nya Zealand), Ecocert och AB – Agriculture Biologique (Frankrike), Ecovin (Tyskland), National Organic Program (USA). Man godkänner också biodynamiska certifieringar som Demeter med flera.

Dessa certifieringar och andra är bra, men det kostar pengar att certifiera sig. Därför finns det många vinodlare, framförallt mindre, som jobbar ekologiskt men som inte är certifierade. Det kan finnas olika anledningar till detta, kostnaden för certifieringen är en. Andra säljer sina viner i alla fall – dvs man ser ingen anledning till certifiering.

Några vill inte certifiera sig.

En del av de som väljer att inte certifiera sig arbetar enligt principer av typen viticulture raisonée (rimlig/förnuftig odling), där man i princip arbetar ekologiskt men inte vill binda sig till någon av certifieringarna. Detta kan till exempel bero på att de behöver ha möjligheten att rädda ett dåligt år  med dåligt väder, sjukdomar eller skadeinsekter genom att bespruta stockarna eller använda tillsatser. Man ska i detta sammanhang komma ihåg att det är lättare att odla ekologiskt i vissa områden än andra, dvs förutsättningarna skiljer sig mellan olika vinområden.

hardi sprayers

Det finns också grupper som väljer att göra viner på andra sätt, till exempel vissa naturvinsproducenter, som av olika anledningar inte vill kopplas samman med certifieringsföretagen. Anledningen till detta kan vara man inte tycker att de går tillräckligt långt, av politiska eller ideologiska orsaker.

Andra certifieringar

Det börjar bli vanligare med en del andra certifieringar, antingen i kombination med eller vid sidan av de ekologiska. Dessa baseras ofta på begrepp som carbon (CO2)netural, carbon footprints, sustainability och fairtade.

Med carbon (CO2)-netural menas att man ska att uppnå noll koldioxidutsläpp genom att balansera den mängd CO2 man producerar/släpper ut genom att motsvarande mängd binds genom till exempel odling eller genom att köpa tillräckligt med CO2 -krediter för att kompensera skillnaden. CO2 är den mest förekommande gasen men man avser dock också ofta de andra växthusgaser som regleras i Kyotoprotokollet såsom metan (CH4),  dikväveoxid (N2O), freoner (HFC), perfluorkolväten (PFC) och  svavelhexafluorid (SF6). Carbon footprints är ett av de sätt som används för att certifiera detta. Certifieringar görs bland annat utifrån vilka förpackningar man använder, mängden kväveoxid (N2O) i vingårdarna, elförbrukning, hur man transportera vinet och mängden CO2 utsläpp med mera.

Maskinskördade plantor
Vingård som skördats med maskin.

Med sustainability (hållbarhet) menar man en rad metoder som inte bara är miljövänliga utan också ekonomiskt hållbara och socialt ansvarstagande. Detta rör såväl odlingarna, produktionsledet som energiförbrukning och vatten samt användning av förnybara resurser med mera. Här finns ett antal olika certifieringar.

Fairtrade (Rättvisemärkt) är en oberoende produktmärkning för odlare och anställda rörande arbets- och levnadsvillkor. Man tittar bland annat på att odlare och anställda får bra ekonomiska villkor, genom kriterier för högre löner och ett minimipris som överstiger produktionskostnaden.

Detta är ett axplock ur olika certifieringar, alla är bra på sitt sätt men ingen är heltäckande. Om man vill vara säker på att man stödjer en viss form av odling, framställning, socialt-beteende, goda arbetsförhållande med mera måste man läsa på. Det bästa är att gå in på den enskilda vinmakarens hemsida och läsa hur just de arbetar – många går betydligt längre än sin certifiering och många väljer också att stå utanför certifieringarna.

Stora aktörer som Systembolaget har en möjlighet att ställa hårda krav på de produkter man säljer – det finns dock en risk att detta i förlängningen leder till att små producenter inte har möjlighet eller råd att köpa upp de certifieringar som krävs. Vilket i sin tur kan leda till ökad andel industriella producenter tar över stora delar av marknaden. Detta är något vi kan se redan nu om man studerar de stora aktörernas utbud i såväl Sverige som utomlands.

Jag gillar ekologiska viner, jag tycker det är bra att man arbetar med hållbarhet och jag tycker att alla som arbetar i vinbranschen ska jobba under goda villkor. Jag tycker också om variation varför det är viktigt att det inte bara blir några stora producenter, vinblandarföretag eller säljare kvar – mångfalden bygger på att det finns många stora såväl som små producenter att välja emellan, konventionella såväl som ekologiska. Certifieringar är en väg men inte den enda och den säger inget om hur vinet smakar!

Vinet kan ha hur många certifieringar som helst men om det inte är gott spelar det ingen roll – då kommer jag inte köpa eller dricka det i alla fall.

Magnus Reuterdahl, 2016-01-02

Läs mer

Fler artiklar