Matpanelen

Vi förändrar världen genom att forma den!

Hur länge till har den moderna människan råd med sin självklara plats på jorden? Hotet om klimatförändringar är den största utmaning mänskligheten någonsin ställts inför. Följderna av vår måttlösa livsstil gör sig påmind i realtid och vi kan inte längre ignorera verkligheten.
Enligt jordbruksverket uppskattas djurproduktionen stå ansvarig för hela 15 procent av världens utsläpp av växthusgaser. De beräknar att vi under år 2017 konsumerat hela 85.5 kilo kött per person och år. Vilket enligt Naturvårdsverket är skrämmande 65 procent mer än vad vi gjorde för 50 år sedan.
Det säger sig självt. Genom att förändra vårt sätt att äta har vi också makten att skriva om historien. Hur fantastiskt är inte det, säg?
Det hela är så oerhört bisarrt – surrealistiskt minst sagt. Hur mycket tid finns kvar? Vem kan skapa förändring? Svaret är enkelt; Vi alla genom våra handlingar.

Jag tror på det goda i människan. Att vi är redo, vill ta ansvar och agera för att vända trenden mot ett revolutionerande vackert nästa kapitel.
Det är naivt att tro att alla ska förändra sin livsstil. över en natt. Vi är präglade av vår uppväxt och påverkas av vår omgivning. Det är inte lätt att bryta mönster. Därför är det viktigt att vi, utifrån den kunskap som dagligen når oss, tar vårt ansvar. Vi kan förbättra vår framtid genom att skapa nya hållbara traditioner. Lätt som en vegansk plätt säger jag!
Min framtidsvision är mycket konkret. Den är full av empati, hopp och kärlek. Den är oförstörd, öppensinnad, nyfiken och mottaglig. Min framtidsvision är barnen. – sida 8 ur Veganer äter bara gräs.

År 2018 startade jag tillsammans med förskolechefen Jenny Tangas projekt ”Matpanelen” vars syfte var att få in hållbarhet som en självklar del i läroplanen. En grupp om nio förskolebarn samlades en till tre gånger i veckan på förkskolan för att tillsammans resa iväg på en spännande upptäcktsfärd genom jord till bord. Också hur vi genom små saker i vardagen tillsammans kan skapa stor skillnad, miljömärkningarnas betydelse, kompostering och återvinning, vikten av att variera växtbaserat samt allt därtill.
Detta visade sig inte enbart väcka medvetenhet ur klimatsynpunkt utan öppnade också upp för de mer kräsna paneldeltagarna att våga testa nya livsmedel och få en djupare förståelse i vikten av vad mat äter. Från hur det påverkar vår kropp till hur produktionen kan påverka våra medmänniskor.
Matpanelens kraft löpte amok över hela förskolan och i takt med att projektet rullade på fann vi också nycklarna till att använda konceptet som ett sätt att skapa acceptans för nya kulturer och olikheter. Vi uppmärksammade olika högtider och levde oss in i nationaldagar, händelser genom historien och andra temadagar som internationella kvinnodagen.

Före dess att vi förverkligade projektet kändes det hela som en rejäl milstolpe. Hur och var börjar man? Sanningen är den att väl projektet var igång var det så obeskrivligt enkelt. Nästan så obeskrivligt enkelt att jag inte blir klok på varför vi inte infört något dylikt på förskolor och skolor runt om i moderna landet Sverige. Ännu mer sant är dock att vi egentligen inte behöver något skolverk för att ta ansvar över den kloka framtid som rör sig i vår omgivning. Allt vi behöver är att ta initiativ och samarbete med rätt människor på rätt plats.

Ge de rätta verktygen!

Ett klokt vis är att införa temaveckor där arbetet som sker inom Matpanelen sedan får sprida sig vidare och arbetas med i den större gruppen.
Före dess att man går in fördjupande är det viktigt att vi ger barnen de rätta grundläggande verktygen. Ju mer av det dem tycker dem kan uttrycka – desto mer kan de också delta!
Idag delar jag därför med mig av de olika stege som i vår verksamhet ingick som förberedande.

 

Annons:

Grundsmakens beståndsdelar
– Syra, beska, sälta, sötma och umami
”Jag älskar inte det” hör man ofta hur barn uttrycker sig. Tex kan vi rynka på
näsan då vi äter citron. En del gillar det medans andra finner det obehagligt.
Så vad är det vi egentligen upplever?
Här vill vi ge grunderna för barnen att kunna identifiera olika smaker och
sensationer. Vi förstår gott och äckligt men vad, i det vi smakar på, är det
som bestämmer det? Ligger känslan och smaken fram eller bak i munnen? Är
det för salt, för sött, för starkt eller någon krydda som vi inte gillar?

Tallriksmodellen
De olika komponenterna i tallriksmodellens positiva samt viktiga funktion på
kroppen kan vara ett rikt verktyg för att skapa en egenvilja hos barnen att
sätta ihop en komplett måltid.
Här vill vi skapa en djupare förståelse hos barnen varför de bör plocka lite av
allt som serveras på sin tallrik. Här förändrar vi tonen från ”du måste smaka”
till att verkligen uppmuntra barnen genom engagemang med syfte att skapa
en egenvilja till att få i sig rätt nytta och näring. ”Pasta är en kolhydrat som
behövs för att kroppen ska orka springa snabbt, broccolin är en grönsak som
behövs för att kroppen ska få i sig vitamin och näring som i sin tur håller oss
friska, ger vackert hår och så vidare, linser är ett protein och det behöver
kroppen för att kunna bygga muskler och bli stor och stark”. Så vad händer
med kroppen om vi enbart vill ta pasta på vår tallrik? Vad har det för
inverkan på kroppen idag som på lång sikt?

Smaker på färger
Barn har oftast bildat förutfattande meningar kring hur någonting kommer att
smaka utifrån dess färg. Detta är inte av en slump utan har följt oss sedan
urminnes tider då vi använde denna rädsla för att hålla oss från att råka äta
någonting giftigt i naturen.
Här vill vi låta barnen upptäcka skillnaden på grönt och grönt, brunt och brunt
osv. Väcka en tanke om att färg inte har någon bestämd association till hur ett
livsmedel kan smaka och att upplevelsen är helt individuell utifrån
smakpreferenser.

Textur
Hur känns maten i munnen? Här vill vi låta barnen upptäcka hur konsistensen
kan påverka smakupplevelsen. Om vi håller för näsan och äter någonting –
försvann smaken, tycker vi om vad vi smakar på och ur förändras upplevelsen
och vår åsikt då texturen möter smaken? Hur lyfter alternativt sänker en
komponent den andra? Är det någon konsistens vi föredrar mer eller mindre?
Smakar maten annorlunda beroende på om den äts kall eller varm?

Från smak till ord
Temavecka där vi arbetar med att sammanfatta alla delmoment vi gått igenom.
Vi övar, med hjälp av punkter utifrån tidigare teman, att uttrycka vår åsikt kring
det vi smakar på. Är det gott eller äckligt – helhet som i detaljer? Vad, med det
vi smakar på, gör det gott eller äckligt? Är det salt, surt, sött eller beskt. Hur är
texturen? Kan vi hitta både någonting vi gillar och ogillar med samma rätt?
Målet i slutet på denna vecka är att barnen ska ha tillräckligt med verktyg för
att, på ett mer djupgående plan, kunna engagera sig i diskussioner kring mat. De ska förstå och kunna identifiera vad det är
som de inte tycker om respektive tycker om.

Fler artiklar