Champagneskolan distriktet

De första vinstockarna i Champagne planterades av romarna. Arkeologiska fynd i form av gallo-romanska vinföremål kan dateras till runt år 50 e Kr. Men det först i slutet på 1600-talet man började tillverka mousserande vin.
Ordet champagne betyder ungefär ”öppet landskap”

Champagneskolan distriktet

Vinregionen Champagne ligger 15 mil nordost om Paris. De två huvudorterna i distriktet är Reims och Épernay.

Cirka 15 procent av vingårdarna ägs av de stora champagnehusen. Resten av marken ägs av cirka 19 000 odlare, varje enskild odlare äger i genomsnitt mindre än en hektar mark.

Champagne delas in i fem vindistrikt; de tre huvuddistrikten, Montagne de Reims, Vallée de la Marne och Côte des Blancs samt Côte de Sézanne och Côte des Bar (Aube) lite längre söderut. Området Aube som inkluderades i Champagne AC så sent som 1927 räknas felaktigt av många som ett andra klassens vindistrikt.

Montagne de Reims

Champagneskolan distriktetMest känt för sin odling av de blå druvorna pinot noir och pinot meunier. Nio vingårdar är klassade grand cru.

Vallée de la Marne

Mest känt för sin pinot meunier, men här odlas även pinot noir och chardonnay. Två vingårdar är klassade grand cru.

Côte des Blancs

Blanc betyder vit, och här odlar man nästan enbart chardonnay. Sex vingårdar är klassade grand cru.

Côte de Sézanne

Distriktet är en förlängning av Côte des Blancs med nästan enbart odling av chardonnay.

Côte des Bar

Trots att man ligger närmare Chablis än de andra områdena så odlas här 85 procent pinot noir, vilket är nästan hälften av området Champagnes totala skörd av denna druva.

I varje distrikt finns ett antal byar som klassificeras grand crus, premier crus eller crus, beroende av kvaliteten på vingårdarna. Fram till 1985 var 12 byar klassade som grand crus, men 1999 höjdes ytterligare fem byar upp till grand crus-status, vilket gör att det idag finns 17. Premiers crus-byarna är 43 till antalet. Systemet kallas för L’Echelle des Crus.

Annons:

Grand Cru Byar som klassificeras grand cru:
Ambonnay, Avize, Aÿ, Beaumont-sur-Vesle, Bouzy, Cramant, Louvois, Mailly-Champagne, Puisieulx, Sillery, Tours-sur-Marne, Verzenay Nya från 1999:
Chouilly, Le Mesnil-sur-Oger, Oger, Oiry, Verzy

Appellationen Champagne AOC definierades 1927 av INAO, Insti- tut National des Appellations d’Origine, och är den enda av Frankrikes vinregioner som bara har en appellation.

Appellation är en kvalitetsgaranti, som säkerställer växtplats, druvsort, odlingsmetoder, framställningsmetoder och alkoholhalt.

Comité Interprofessionel des Vins de Champagne (CIVC) heter det kontrollorgan som bildades efter andra världskriget vars primära uppgift var att klassificera växtplatserna kommun för kommun. Resultatet blev L’Echelle des Crus.

CIVC’s uppgift idag är att bestämma skördedatum för de olika druvsorterna, skördeuttaget per hektar och druvornas pris. CIVC består av representanter från odlare och champagnehus.

Champagne har idag 15 300 odlare, 4 363 odlarproducenter, 42 kooperativ och 382 champagnehus.

I Champagne produceras även en mindre mängd stilla viner, såväl röda som vita och rosé.

Champagneskolan distriktet

Att prova champagne hemma

Provning av champagne och mousserande vin
Att prova champagne, mousserande vin och andra bubbelvarianter är inte bara festligt, trevligt och rätt enkelt att ordna hemma.  Utan det är också gott!
Man kan välja att fokusera sin provning på enbart champagne, cava, prosecco eller annat distrikt och stil. Eller så blandar du och jämför de olika stilarna som finns. Det finns lite tips och trix för att provningen skall bli lyckad. Här får du några råd på vägen.

Kyl flaskorna
Det självklara är förstås att börja med att kyla flaskorna. Fyra timmar minst i kylen. Temperaturen vid servering bör vara runt 8 grader då du serverar. Ofta är rumstemperaturen relativt varm och då stiger även gradantalet i glasen ganska fort. Servera därför inte för mycket utan spill gärna på ofta istället. Tänk på att vinerna kommer öppna sig med luft och temepratur. Efter ett tag i glaset kommer vinet visa sitt rätta jag. Vill du använda ishinkar sedan så tänk på att skaffa champagnestoppers då flaskans kork inte går att använda efter öppning.

Att tänka på
Till provningen så tänk på att alla provar i likadana glas och då gärna modell vitvinsglas.
Ha gärna papper och penna framme så att ni kan notera lite om vinerna ni provar. Duka gärna med vit duk eller ha vitt papper redo så ni kan luta glasen mot den vita bakgrunden. Använd ingen parfym eller andra starka dofter som förvirrar sinnena. Prova vinerna från vänster till höger. Starta med de lättare vinerna och avsluta med mer smakrika.

Vin skiljer sig inte från något annat som du äter och dricker. Vin ger inspiration genom dofter och smaker. Många som du har sparat i ditt doft- och smakminne. Ibland kan en vinprovning kännas märkvärdigare än det faktiskt är med snurrande glas och surplande munnar.

Servera och smaka
Öppna flaskan långsamt med en lutning på 45 grader. Utseende, doft och smak. Det är tre saker som är viktiga vid en provning.

Utseende
Titta på alla viner var och en för sig. Bubblornas storlek och färg på vinet, båda kan avslöja ålder på vinet. Hur känns vinet i munnen, textur och struktur kan berätta mycket om ett vin.

Doft
Den övervägande delen av vad du känner i smaken kommer faktiskt från doften. Näsan är vårt bästa hjälpmedel vid en vinprovning. Det är inte så konstigt att du inte känner smak när du är täppt i näsan. Snurra gärna runt glaset lite innan du stoppar ner näsan i kupan. Det gör att vinet får mer syre och du frigör aromer som gör doften tydligare. Dofta på alla viner var och en för sig. Hur är doften? Liten eller stor? Vad doftar det? Fruktigt eller brödigt? Kanske citrus, röda äpplen, vanilj eller fläder? Doftar vinet illa är det vanligtvis defekt. Ett ungt vin doftar ofta färsk frukt eller färska örter medan ett moget vin kan dofta torkad frukt, honung, mogna äpplen, vinteräpplen, valnötter.

Smak
Smaka på vinerna. Eftersom 80% av det du känner kommer ifrån doften så sörpla gärna vinet då kommer doften tillbaka upp i näsan och förstärker din upplevelse. Är de lätta eller fylliga, torra eller söta, har de hög fruktsyra? Dofterna ni känner, går de igen i smaken eller dyker andra aromer upp? I smaken avgör du om vinet är lätt eller fylligt, platt eller friskt (syrligt) samt torrt eller sött.
Gå igenom vinerna gemensamt. Vad tycker du om vinet – gott, äckligt, spännande, intressant? Vill du dricka det igen? Vad är det som gör vinet unikt? Tycker du att det är svårt att sätta ord på vad du känner kan du använde ett smakhjul. De hittar du online och hjälper dig att hitta rätt i doft och smakdjungeln.

Lycka till och kom ihåg att vin ska vara en njutning – både när man dricker och när man provar. Och det finns absolut inget rätt eller fel när det kommer till ord på doft och smak.
Nu kan vi börja sätta bedömning på vinet.🥂

Läs mer


Fler artiklar